När vi pratar om barnkonventionen hamnar vi lätt i att prata om svåra situationer som råder för andra barn, någon annanstans. Men FN:s konvention för barnets rättigheter gäller varje barn även i Sverige, och trots att vi har kommit långt på många områden kvarstår svåra utmaningar. I dag lägger FN:s barnrättskommitté fram sina rekommendationer för hur Sverige ska arbeta vidare för att säkerställa att alla barn i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen, och kritiken är omfattande.
I rapporten visar FN stor oro för barns situation i Sverige. Särskilt lyfter kommittén diskriminering av invandrarbarn, barn som isoleras i häkten, ökad barnmisshandel, mobbning i skolor och ensamkommande flyktingbarns situation som allvarliga brister i Sveriges efterlevande av barnkonventionen.
Sverige måste se till att åtgärda diskriminering av t ex barn från marginaliserade familjer, afrosvenska barn, romska barn och HBTQ-personers barn, menar FN, som också uppmanar till ett förbud mot rasistiska organisationer enligt de internationella konventioner vi förbundit oss till. En kritik som återkommer när Sverige granskas är den om mobbning på svenska skolor. Kommittén uttrycker särskild oro över nät- och mobilmobbning.
En annan återkommande kritik är att barn hålls frihetsberövade och isolerade i polisceller och ungdomshäkten utan tydlig tidsgräns. Inte heller behandlingen av asylsökande barn har blivit bättre sedan förra granskningen, och FN uttrycker oro över ensamkommande barn som avviker från boenden, samt att Sverige skickar tillbaka barn till länder i strid eller där deras liv eller frihet hotas.
När det gäller våld mot barn, uttrycker kommittén en oro för att väsentlig ökning av barnmisshandel, särskilt mot mindre barn. Skolor och andra institutioner måste bli bättre på att identifiera missförhållanden, och dessutom har offren ofta svårt att få rätt vård inom t ex psykiatrin.
Andra punkter där Sverige får kritik är tvångsvården av barn med psykisk funktionsnedsättning och den psykiska ohälsan hos svenska barn.
Flera barnrättsorganisationer har varit delaktiga i processen och bland annat skickat in egna rapporter till kommittén. Barnrättsorganisationerna var också närvarande när regeringen frågades ut i Genève den 13-14 januari, om hur barnkonventionen efterlevs i Sverige. Barnrättsorganisationerna lyfter särskilt frågor om barns och ungas inflytande, och att det behövs kompetensutveckling om att tillgodose barns bästa hos t ex domare, åklagare och advokater, poliser, socialtjänstemän, hälso- och sjukvårdspersonal, lärare, förskolelärare och beslutsfattare inom olika myndigheter.
En nyhet som både FN:s barnrättskommitté och barnrättsorganisationerna mottar med glädje är regeringens löfte om att göra barnkonventionen till lag. Detta kommer förhoppningsvis att stärka enskilda barns rättsskydd och säkerställa barnkonventionens praktiska tillämpning.
Behöver din verksamhet hjälp och stöd i att stärka barnrättsperspektivet? Behöver ni kompetensutveckling om barnkonventionen för er personal? Eller helt enkelt hjälp att hitta bra strukturer för barns och ungas inflytande och delaktighet? DemokratiAkademin samverkar redan med en rad kommuner, skolor och organisationer kring de här frågorna. Kontakta oss!
